“Det varenda en passage en herre som bodde i en stuga ino skogen. Darborta levde och arbetade han. Va grynin klev han opp, kladde sig hjartligt samt gick ut i skogen sasom fortfarande varje mork samt kylig darfor att lagra ved. Bra hemma igen tande han nago brasa ino spisen och vantade talmodigt pa att varmen skulle sprida sig inom stugan. Ett dag kande han att han fick formodligen samt stallde sig for spisen och sa – godtagbart spisen, under samtliga dessa ar ager mig varit omodern inom dunkel sam kol forsavit morgonen och samlat ved innan ni gett mig en sasom helst hjartlighet. Omedelbart befinner si det din tur att ge mej nagot frams. Omedelbar satter sjalv ja narvarande samt vantar tills du inneha gett ja lite hetta fore sjalv beger mej ut och samlar ved. Ni far fullkomligt lat fortroende pa mej, mig kommer framfora dej ved skad forst vara tvunge mi erhall varme av dig”.

Tillitens hjartlighet sam varsamhet kommer framst efter att ni personligen varit tillitsfull. FORTROSTAN ar en palindrom sammansatt utav TILL sam LIT, att lita mot, att innehav tillit till och ocks att bli litad at. Nar folk tillats fragan hur sa fortrosta betyder forut dem tillat kar lite annorlunda svar. Det sasom ideligen lyfts samt som folk uppger absolut befinner si meningen tillsammans fortrostan befinner sig att fortroende till saken dar egna formagan, att ha mod att frige kontrollen, att besegr radslan att foreta oratt alternativ att veta framfora utan sakerhet forsavitt att lite nagot i retur.

Nervositet, tvekan samt radslor

Men vad ar det emeda som star inom vagen for tilliten, saso gor att vi av och till ej tors fortroende gallande e alternativt nagot? Hurs befinner si tilliten sa klen att saken da inom en samband kan skadas itu nagon nagra fa handelse? Kanske finns en ledtrad i hurdan vara hjarnor normalt fungerar. I enlighet med samtida forskning ager ick vara hjarnor andrats i synnerhet jatte- de senaste 100 000 aren. I urgammal tidrymd var vi uppbokat upptagna tillsamman att overleva – och de mest primara behoven varenda att

Tillit – att klara av bavan, tvekan samt radslor

• ick bliv uppatna, det vill anfora att icke overrumplas it ett farligt djur alternativ ett riskabel tillfalle som kunde hota vart liv samt att
• icke bli uteslutna uta samt overgivna fran var ror.

Vara hjarnor ar forprogrammerade att soka faror sam hotelse snarare ann munterhet samt vallus. Det kallas for ‘Negativity bias’. Saken dar analytiska delen bruten hjarnan – saken dar vi behover darfor att avvika kloka slutsatser, analysera situationen, uppleva medkansl samt sa vidare – tillats ej till fyllest med oxyge sam foda nar hjarnan befinner sig i hotlage.

Daliga minnen tenderar att stanna kvar pa nathinnan langre annu goda minnen, samt det verkar tillika saso att vi mot och med foredrar att agna oss till den typen fran minnen. Hurdan avsevart bocke finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att ringa jobba tillsamman fantastiska personer sam chefer?

Inom dag nar vi upplever ett informationsflode utan halt, sam dar var omvarld a i evinnerlig omstallning, befinner si det vanligtvis marigt att hava alkoholpaverkad kontroll samt kunnande forsavitt hurda saker samt ting kommer att utveckla sig. Det ha kan i sin svang alstra grubbel, betanklighet och fobi hos oss.

Annorlunda personer oroar sig pro annorlunda saker samt upplever osaker samt farhaga av skild skal. Ett modell saso beskriver det har ar saken da sa kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts inom neurovetenskapen mirake do senaste decennierna kopplat till hurda vi interagerar socialt. Modellen bygger pa tre centrala principer

Tro – att besegr nervositet, skepsis samt radslor

• Hjarnan hanterar massa sociala risk samt beloningar med likadan styrk saso fysiska hot och beloningar. 2